Orkanens Caffa
född: 2002-04-01 2008-04-01
HD-B AD 1-1
Godkänd SBK-1
Livet är verkligen inte nådigt emot oss. Man hinner inte hämta ork mellan allt det som händer. Att Caffa skulle lämna oss är så fruktansvärt orättvisst och ofattbart. När jag i början på februari tog henne till veterinären så kunde inte ens jag i min vildaste fantasi tro att hon skulle vandra över regnbågsbron med så kort varsel. Caffa var ju mest husses hund och jag trodde i min enfald att min relation till henne inte var så stor. Men tänk så fel man kan ha......
Under den korta sjukdomsperiod med en del resor till Helsingborg där hon även låg inlagd över påsken. Någonstans på vägen där tvingades jag att inse att varken hon eller vi skulle kunna leva med dessa sjukdomar och med konstant cytostatika behandling. Man såg hur plågad hon var över morfinbehandlingen. Att stå inför detta och samtidigt försöka intala sig själv att det finns inget som kan bota Cirkumanalfistlar eller kronisk lymfocytär-plasmacytär kolit och att behandla med en massa mediciner är bara att förlänga ett lidande för oss alla.
Den 1 April fyllde vår äskade Caffa sex år. På morgonen fick hon extra god frukost. Sen gick jag en kort runda med henne och Unna. Sen åkte vi ner till Helsingborg. Jag pratade länge med veterinären som till stöttade mig till hundra procent. Caffa somnade lugnt in i min famn 15.30 både veterinär och djursjukvårdare var med. Först då förstod vilken stor plats hon hade i mitt hjärta. Att kärleken och förlusten över ett djur kan göra så ohyggligt ont. Dagarna går men inget är sig riktigt likt. Tårar och vrede och en massa andra känslor som gör att livet känns tungt. Jag vet att det kommer en dag när smärtan avtar men allting måste få ta sin tid.
ZuMa's
Tyko Brahe
19960918 - 20060818
Bantus var en hund som lämnade djupa sår i oss.
Han var en mycket speciell hund på många sätt.
En stor livsnjutare som älskade flickor och att hitta på bus.
En hund med mycket pondus. Det gick inte en dag utan att
man skrattade åt denna pajas. Det var verkligen en stor
förmån att ha han under vårt tak i två års tid.
Ett stort tack till Sussie och Magnus som gav oss två år tillsammans
med denna gullepåg
Wilma
2005-12-28 - 2006-03-14
Vår älskade Wilma. Du
stormade in i våra liv.
Helt plötsligt blev huset så fullt.
Redan andra dagen var du medlem
i flocken, .Vi hann så mycket
du och jag Wilma två
veckor är en lång
tid men alldeles för kort.
Tänk för en vecka
sedan åkte vi och hälsade på
Otto. Ni stojade och stimmade
i en timma sen fick vi sära er.
Men du min ängel ville bara fortsätta.
Så full av energi och glädje till livet. Allting är så ofattbart.
På två veckor vann du våra hjärtan med din charm och
dina mörka vackra rådjursögon. Vi saknar ord,
vi känner bara den oerhörda smärtan Tack för den korta tid vi fick.
Sov i ro älskade vän
Lina var min första schäfer och även min första brukshund. Vi genomförde tjänstehundutbildning bevakning . Jag hann även få ett LP på henne. Men tyvärr tvingades vi låta henne somna in alldeles för tidigt. Hon hade E på bägge höfterna + även pålagringar